Faderskapet
Hon ringde en dag och sa,
att jag var far till hennes barn,
hon sa jag var den enda,
som kunde va barnets far.
Jag försökte fÄ bruden att gÄ med pÄ abort,
men det var det inget pÄ,
att jag skulle bli farsa det mÄste jag förstÄ,
fast jag bara va sjutton Ă„r.
Jag gick till sjukan och gav dom mitt prov,
och gick hem och vÀnta pÄ svar,
pÄ det svaret som redan var givet,
att det var jag som var barnets far.
NĂ€r ungen kom sa alla,
det Àr pappa upp i dan,
det kunde ni ju alla se,
det gick ju inte att ta fel.
SnÀlla ni mÄste hjÀlpa mej,
hur ska jag klara det,
jag som inte tjÀnar en spÀnn,
hur fan ska jag fixa det.
Men sÄ va det nÄt fel pÄ blodet,
jag fick göra om det jÀvla provet,
men det var fel igen och sen hÀnde ingenting,
men sÄ en dag kom ett brev pÄ posten.
Ett sÄnt dÀr stort brunt kuvert,
ett brev med en konstig ramsa som löd ungefÀr sÄ hÀr:
"Som far till barnet Àr ni helt utesluten,
dÀrför fritas ni nu genast ifrÄn faderskapsÀrendet"
|
