Jazzgossen
Med rytmiskt vaggande höfter,
vi gossar gör vÄr entré,
vÄr byx har press,
vÄr byst nobless,
sÄ vÄr hÄllning Àr nÄgot blasé.
VÄr blick ger trötta smÄ löften,
Ă„t Sturegatans publik,
men varför tystnar plötsligt,
vaktparadens mÀssingsmusik.
Jo, dÀr kommer ju en gosse,
med en byxa som Àr rakknivvass,
mockaskor har han pÄ sej,
och hans hobby Àr att dansa jazz.
Han Àr smal och smÀrt om midjan,
han ler i mjugg,
han har skÀrp om lilla midjan,
i pannan lugg.
Han och andra söta gossar,
som har tusch pÄ sina ögonlock,
pÄ sitt lilla bakverk frossar,
sen pÄ Royal vid five o'clock.
Han pÄ höga klackar trippar,
som jazzexpert,
och i smÄ synkoper vippar,
hans lilla stjÀrt.
Jag lÀste i gamla romaner,
som Àr sÄ trÄkiga sÄ,
att mannakraft,
man fordom haft,
och en brynja av plÄt tog man pÄ.
Usch, du talar om dÄtidens vanor,
om jungfruns strÀvan till hÀst,
men nutidsmÀnskan har gÄtt framÄt,
nÀr vi nutidsmÀnskor har fest.
Jo, dÀr kommer ju en gosse,
med en byxa som Àr rakknivvass,
mockaskor har han pÄ sej
och hans hobby Àr att dansa jazz.
Han Àr smal och smÀrt om midjan,
han ler i mjugg,
han har skÀrp om lilla midjan,
i pannan lugg.
Han och andra söta gossar,
som har tusch pÄ sina ögonlock,
pÄ sitt lilla bakverk frossar,
sen pÄ Royal vid five o'clock.
Han pÄ höga klackar trippar,
som jazzexpert,
och i smÄ synkoper vippar,
hans lilla stjÀrt.
Och i smÄ synkoper vippar,
hans lilla stjÀrt.
WĂ€h!
|
